Tidsserier av övervakningsmätningar gjorda på handelsfartyg

Näringsämnen och α-klorofyllnivåerna som analyserats i vattenproven som tagits på fartygen ger en indikation av tillståndet i Östersjön. Ta en titt på årets resultat och jämför dem med genomsnittet av mätningarna som gjordes på 2000-talet.


Algmängden är som högst under våren och sensommaren

Det vanligaste måttet på mängden alger är att analysera vattenprovet för halten av klorofyll-a. Klorofyll är ett pigment för växtplanktonalger och dess mängd återspeglar algmängden. Tidsserien nedan visar tydligt algtoppen vid den så kallade vårblomningen under våren. En annan tydlig ökning av alger är sensommaren, då cyanobakterierna ökade. I Finska viken stiger algmängden högre än i norra Östersjön eller Arkona-bassängen.

En kurva som beskriver 2000-talets genomsnittliga mängd av alger i Finska viken.
Mängden växtplankton i Finska viken. De röda punkterna föreställer årets mätningar medan den gröna kurvan visar 2000-talet i genomsnitt. Mätningarna gjordes på öppna havet. Månaderna på x-axeln.
En kurva som beskriver 2000-talets genomsnittliga mängd av alger i Norra Östersjön.
Mängden växtplankton i Norra Östersjön. De röda punkterna föreställer årets mätningar medan den gröna kurvan visar 2000-talet i genomsnitt. Mätningarna gjordes på öppna havet. Månaderna på x-axeln.
En kurva som beskriver 2000-talets genomsnittliga mängd av alger i Arkonabassängen.
Mängden växtplankton i Arkonabassängen. De röda punkterna föreställer årets mätningar medan den gröna kurvan visar 2000-talet i genomsnitt. Mätningarna gjordes på öppna havet. Månaderna på x-axeln.

Fosforhalten under vintern förutspår de blågröna algernas tillväxt på sommaren

Fosfor är ett av näringsämnena som begränsar algernas tillväxt. Eutrofiering av Östersjön kan uppskattas utifrån mängden näringsämnen som mäts under vintern. En hög fosforhalt under vintern förutspår stora blomningar av blågröna alger under följande sommar. På sommaren är forforhalten lägre än under vintern, eftersom växtplanktonen använt det som näring. I Finska viken är fosfathalten högre än i andra områden, särskilt på vintern.

En kurva som beskriver 2000-talets genomsnittliga fosfathalter i Finska viken.
Mängden fosfat i Finska viken. De röda punkterna föreställer årets mätningar medan den blåa kurvan visar 2000-talet i genomsnitt. Mätningarna gjordes på öppna havet. Månaderna på x-axeln.
En kurva som beskriver 2000-talets genomsnittliga fosfathalter i Norra Östersjön.
Mängden fosfat i Norra Östersjön. De röda punkterna föreställer årets mätningar medan den blåa kurvan visar 2000-talet i genomsnitt. Mätningarna gjordes på öppna havet. Månaderna på x-axeln.
En kurva som beskriver 2000-talets genomsnittliga fosfathalter i Arkonabassängen.
Mängden fosfat i Arkonabassängen. De röda punkterna föreställer årets mätningar medan den blåa kurvan visar 2000-talet i genomsnitt. Mätningarna gjordes på öppna havet. Månaderna på x-axeln.

Kväve reglerar algtillväxten

Förutom fosfor är kväve ett av de näringsämnen som begränsar algtillväxten. Kvävehalten i Östersjön är som högst under tidig vinter, men minskar på sommaren då växtplankton använder det som näring. Kvävehaltern i Finska viken är högre än i andra, särskilt på vintern. 

En kurva som beskriver 2000-talets genomsnittliga nitrathalter i Finska viken.
Mängden nitrat i Finska viken. De röda punkterna föreställer årets mätningar medan den gula kurvan visar 2000-talet i genomsnitt. Mätningarna gjordes på öppna havet. Månaderna på x-axeln.
En kurva som beskriver 2000-talets genomsnittliga nitrathalter i Norra Östersjön.
Mängden nitrat i Norra Östersjön. De röda punkterna föreställer årets mätningar medan den gula kurvan visar 2000-talet i genomsnitt. Mätningarna gjordes på öppna havet. Månaderna på x-axeln.
En kurva som beskriver 2000-talets genomsnittliga nitrathalter i Arkonabassängen.
Mängden nitrat i Arkonabassängen. De röda punkterna föreställer årets mätningar medan den gula kurvan visar 2000-talet i genomsnitt. Mätningarna gjordes på öppna havet. Månaderna på x-axeln.

Uppgifterna har tagits fram i samarbete med JERICO-RI, forskningsinfrastrukturen för europeiska kusthav (Joint European Research Infrastructure network for Coastal Observatory).