Samhällets roll i nedskräpningen

En delförklaring till nedskräpningen är konsumtionsvanorna, en annan den bristande medvetenheten om miljön. En tredjedel av all plast i världen används till förpackningsmaterial och en stor del av alla förpackningar tillverkas för engångsbruk.


Under åren 2012–2013 gjordes en utredning av strandskräpet i Finland, Sverige, Estland och Lettland. Undersökningen visade att både sociala och ekonomiska faktorer påverkar mängden och kvaliteten av skräp. Plastskräpet på stränderna är närmast ett estetiskt problem, i vattnet utgör det en fara för vattendjuren.

Skräpkvaliteten varierar från plats till plats

Stadsstränderna är värst nedskräpade eftersom så många människor vistas på dem. De visar också ”take away –livsstilen”. Det mesta av skräpet är korkar, påsar, kärl, omslag och bestick av plast. På landsortstränderna hittar man däremot betydligt mera industriellt skräp, såsom plastlinor och byggmaterial.

Många företag kan drabbas av nedskräpningen

Nedskräpningen är inte bara en estetisk olägenhet. Turismen, sjöfarten, fisket, fiskodlingen och jordbruket kan alla bli ekonomiskt lidande av nedskräpningen. Skräpet trasslar in sig i propellrar och får motorer att gå sönder. Yrkes- och fritidsfiskarna drabbas av sämre fångster, skadade nät och förorenade vatten.

Var och en har ett ansvar

Var och en kan genom sina egna handlingar påverka nedskräpningen av Östersjön. Medborgarnas konsumtionsbeteende och val av produkter påverkar skräpmängderna som hamnar i naturen. Medvetenhet och information är viktiga metoder för att minska på nedskräpningen av miljön.